Arkivguiden   >   Göteborgs Arkivguide   >   Historia och indelning   >

GÖTEBORGS FÖRSAMLINGAR

De äldsta församlingarna
1883 års indelning
Senare delningar och införlivningar t.o.m. 1951

De äldsta församlingarna


Göteborgs stad grundades på ett område som låg inom Örgryte socken. Sedan utvidgades staden genom åren med bit efter bit av socknen.

Från början utgjorde staden endast en församling [Domkyrkoförsamlingen]. Men redan 1623 utbröts Tyska församlingen, där från 1700-talet också svenskar kom att bli medlemmar. 1680 tillkom också Garnisonsförsamlingen, som även civila kunde tillhöra.

Dessa tre församlingar omfattade samma geografiska område - den egentliga staden inom vallarna, samt området närmast söder därom som låg inom stadens administrativa gränser. Men de hade inte detta område uppdelat mellan sig, inbyggarna här kunde välja i vilken av församlingarna man skulle vara skriven.

I nordöst, utom vallarna men inom stadsgränsen, låg Hospitalsförsamlingen [Gamlestad]. Församlingen hade sitt namn av att Hospitalskyrkan var församlingskyrka, men dit hörde inte bara de intagna på hospitalet; församlingen omfattade det område som tidigare tillhört Nylödöse stad, dit också en del av den omgivande landsbygden hört.

Vidare fanns en Fattighusförsamling och en Spinnhusförsamling, vilka sammanslogs omkring 1825.

Utanför staden, i Sävedals härad, fanns Örgryte socken och de ur denna 1700 resp. 1786 utbrutna Amiralitetsvarvsförsamlingen och Majeberg. De två sistnämnda sammanslogs 1820 till Förenade Kustförsamlingen, ur vilken 1827 utbröts Nya Varvet. Förenade Kustförsamlingen fick 1828 namnet Karl Johan, och införlivades 1868 med Göteborgs stad.

Utanför staden låg också Nya Älvsborg, på en ö i hamninloppet som tidigare tillhört Lundby socken, i Hisings Östra härad (dit Nya Älvsborg också hörde), och 1872 åter införlivades med denna.

1883 års indelning


Den 1 maj 1883 fick Göteborg en ny församlingsindelning.

På de tre gamla egentliga stadsförsamlingarnas område bildades två nya församlingar i sydväst, Haga och Masthugg [Oskar Fredrik]. Resten av området uppdelades mellan Domkyrkoförsamlingen, söder om Stora Hamnkanalen, och Kristine (som bildats av Tyska församlingens svenska avdelning), norr därom.

Tyska församlingen (d.v.s. den tyska avdelningen) förblev en tysk icke-territoriell församling. Och Garnisonsförsamlingen var härefter en rent militär icke-territoriell församling.

Hospitalsförsamlingen bytte samtidigt namn till Gamlestad.

Hela staden var därmed uppdelad i territoriella församlingar.

Senare delningar och införlivningar t.o.m. 1951


1906 var det dags för den första införlivningen av en hel socken, nämligen Lundby i Hisings Östra härad.

1908 tillkom tre nya församlingar:

· Vasa församling bildades genom utbrytning ur Domkyrkoförsamlingen (och en mindre del ur Haga).

· Masthuggs församling delades, men det var den utbrutna församlingen som fick behålla den gamla församlingens namn, Masthugg, medan den församling som behöll den gamla församlingskyrkan fick namnet Oskar Fredrik. (Observera att detta betyder att den gamla odelade Masthuggs församling i arkiven återfinns under Oskar Fredrik, medan Masthuggs församling i arkiven endast omfattar den 1908 bildade församlingen med detta namn.)

· Annedals församling bildades genom utbrytning ur Haga (och en mindre del ur gamla Masthugg).

1922 införlivades återstoden av Örgryte socken med Göteborg.

1929 utröts Johanneberg ur Vasa.

1931 införlivades Nya Varvet med Göteborg, men upphörde samtidigt att vara en egen församling och uppgick i Karl Johan.

1945 var det dags för ännu en sockeninförlivning, Västra Frölunda (med Älvsborgs kyrkobokföringsdistrikt) i Askims härad.

1948 införlivades den första båhuslänska socknen, Backa i Hisings Västra skeppreda.

1951 återuppstod den gamla Härlanda församling genom utbrytning ur Gamlestad (och en mindre del ur Örgryte). Samtidigt utbröts Nylödöse kyrkobokföringsdistrikt ur Gamlestad, och Brämaregårdens kyrkobokföringsdistrikt ur Lundby.
Om Göteborgs Arkivguide
© Jörgen Tollesson     ·     Epost